Idag besöktes Västergötland av aktivister från Djurrättsalliansen som ett steg i kampanjen Ett liv som gris. Vi började dagen i Borås och fortsatte sedan till Skövde. Det slår oss när vi vi är ute på gatorna hur många människor som faktiskt står och väger inför valet att helt slopa köttet frammöver. Vårt budskap verkar ha nått fram, nämligen att det vi funnit under vår undersökning inte kan isoleras till enskilda farmer men inte heller enbart till grisindustrin. Människor runt om i Sverige börjar inse det etiskt ohållbara att hålla djur i en högintensiv produktion och väljer därför att ersätta köttet med annat. Det är en mycket glädjande utveckling.

På eftermiddagen åkte vi ut till Dönstorps Suggring AB utanför Vara, en farm som under undersökningen uppvisade brister på nio punkter och som nu blivit anmäld. Igår hade farmen fått besök av länsveterinären som bland annat anmärkt på ventilationen på gården. Tyvärr släpptes vi inte in på Dönstorp heller med hänvisning till smittorisk knutet till svininfluensan. Medan vi väntade på detta besked från ägaren hann vi ha en utförlig diskussion med de anställda om grisindustrins vara eller icke vara.

På Dönstorp fick vi även bevittna avlastningen av ett antal grisar som just anlänt från en annan anläggning vilket gav en påminnselse om att transporten av grisar mellan anläggningar är något som ännu väntar på att dokumenteras på ett sanningsenligt sätt. Under vår korta vistelse på farmen hann aktivister från Djurrättsalliansen se hur en arbetare föste grisar framför sig med sparkar. Det finns mycket kvar av grisindustrins övergrepp mot grisarna att kartlägga.