Idag rapporterar Sveriges Radio om hur grisar i hela Europa utfodras med fett och blod från andra grisar. Det är inte tillåtet i Sverige, men det finns förslag på nya EU-regler om att inte bara tillåta blod och fett, utan även ben- och köttmjöl i fodret. Det kan öppna för att öven svenska grisar får foder gjort av andra grisar.

Den internationella djurrättsorganisationen Animal Equality har avslöjat verkligheten för grisarna i den spanska grisindustrin, som är världens fjärde största.

Organisationen har infiltrerat och dokumenterat 172 farmer, ekologiska och konventionella. Över 2000 foton och 200 timmar film har samlats ibland annat en femtiominuters dokumentärfilm, som visar på en fruktansvärd verklighet för grisarn, även i den ekologiska produktionen. Man har bland annat hittat många fall av kannibalism bland grisarna, och dokumenterat hur sjuka grisar dödas genom att slås i golvet eller till och med lämnas att självdö i containrar.

Ta del av materialet här

Djurrättsalliansen blev i helgen stolta mottagare av Djurens Rätts utmärkelse Guldråttan för kampanjen Ett liv som gris. Guldråttan delas varje år ut till en person eller organisation som gjort en stor insats för djuren.

 

Nu har åklagaren meddelat att Lars Hultström är formellt misstänkt för brott mot djurskyddslagen. Hultström var tidigare ordförande för Sveriges Djurbönder och är ägare till gården Blackstaby som polisanmälts av Djurrättsalliansen.

- Det vi har sett och dokumenterat vid våra fyra besök på Blackstaby är fullkomligt vidriga scener, som vem som helst själv kan se på vår hemsida. Om Hultström inte blir dömd för detta visar det bara man kan komma undan med vad som helst så länge offren bara är djur. Att han är skyldig råder det ingen tvekan om, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen och en av de som vittnar mot Hultström.

De senaste dagarna har företrädare för grisbranchen gråtit ut i lantbrukspressen; inspektionerna har blivit för många och för hårda! Fortsätter det så här så kommer vi få lägga ner! Grisproducenternas ordförande Annika Bergman uppmanar till och med djurägarna att vägra släppa in länsstyrelsens djurskyddskontrollanter utan att ha med sin
egen besättningsveterinär som stöd. Detta är samma veterinärer, i regel från slakteriägda Svenska Djurhälsovården, som Jordbruksverket hävdar ska kunna stå för den oberoende kontrollen av sina kunder – att de av grisproducenterna anses stå helt på branchens sida säger en hel del om deras verkliga lojalitet.

Det enda vettiga som sägs i den här debatten är att om produktionen minskar måste även konsumtionen av griskött minska, om inte importen samtidigt ska öka. Vi har hela tiden sagt att ansvaret för grisarnas helvete ligger på tre parter – myndigheterna, branchen och konsumenterna. Vi är glada om vår kampanj har lett till hårdare tag från myndigheternas sida, även om det är långt ifrån tillräckligt hårt eftersom lagen ännu inte följs. Men mycket är upp till varje enskild konsument. Enligt Annika Bergman kommer 700 000 färre grisar födas upp i Sverige om ett par år. Bra, då är det upp till oss konsumenter att minska köttintaget så att dessa grisar verkligen skonas och inte bara
flyttar till andra sidan sundet. Importen är nämligen helt fri – men det är dina val också! Det är inte ofta konsumentmakt och medbestämmande är så enkelt och så konkret. Varje gång du väljer middag kan du rädda liv, en sojakorv och en vegoburgare i taget.

Nu har Sveriges slaktindustri slutligen presenterat sin lösning på problemet med smutsiga, instängda, uttråkade och skadade grisar som Djurrättsalliansen ingående dokumenterat - en certifiering. Det hade väl varit en sak om det på certifikatet stod: här lever grisar i en naturlig miljö, de får böka och gyttjebada, deras skador behandlas omgående och ingen dödas i förtid. Men riktigt så är inte kraven formulerade. Istället handlar punkterna om foderförvaring, skadedjursbekämpning och även något så förtroendeingivande som följande krav: Om det vid medicinering blivit kvar en avbruten injiceringsnål i djuret, ska djuret identifieras och märkas.